Macintosh SE – lösningen på allt!

Han var snillet som gjorde att jag slapp bli en pc-användare. Det hade nämligen varit så. På Kvällsposten på 80-talet blev rökning förbjuden på redaktionen samtidigt som skrivmaskinerna åkte ut och ersattes med beiga terminaler. Några år senare, på Borås Tidning, försökte man trycka in mig i "dum-fållan" igen. PC-maskiner högt och lågt. Samma sak när nyhetsbyrån FLT (nu i graven) skickade korrespondenter runt om i världen. Med sig fick man en obegriplig "Tendy-maskin" som man via en muff kopplade på telefonen varpå man hoppades att det rumänska telenätet skulle hålla för en sändning på 1,5 A4-manus.

Ljuset kom när Jan Stenbeck och Tomas Wallin skulle utmana i America´s Cup 1992. Som ung och oförstörd presschef (nåja, det hette faktiskt Press- & PR Officer i dessa sammanhang) previligerades jag med en ny vacker Macintosh SE, som då kanske kostade runt 30 tusen. Den blev en kär kompis med 20-40 MB lagringsutrymme. RAM-minnet låg på 1 MB men var uppbyggbart till ofantliga 4 MB. Kort sagt en monstermaskin. Lycklig startade jag upp den under en tvåårsperiod övertygad om att jag aldrig någonsin skulle behöva en bättre och snabbare dator. Har förstås varit trogen Apple sedan dess. Steve Jobs, 1955-2011.